November och årets näst sista kofta

Novemberkoftan är stickad efter ett mönster från 1947 ur tidningen Stickat. Jag fastnade för koftan så fort jag såg den och när jag hittade färgkombinationen i Tusindfryds engleuld sa det bara "klick" och "ja ja ja" flera gånger om! Kunde inte vara nöjdare med garnet och har nu hittat ett garn som är näst intill perfekt att sticka vintage-mönster med! Stickade koftan på stickor 3 vilket kändes som ovanligt "grova" stickor med tanke på 40-talets hysteriska masktäthet som jag ibland måste använda stickor 2 för att komma i närheten av..

Gjorde mina vanliga justeringar för sådana här mönster vilket bland annat innebär att jag lägger upp lika många maskor till resåren som det egentligen är tänkt att man ska öka till först när resåren är färdig. Ärmarna stickar jag sällan helt efter mönstret eftersom jag inte gillar modet med löst sittande ärmar och därför gör jag också ärmhålet mindre. Den här gången plockade jag upp till kanterna efteråt istället för att sticka knappkant och knapphålskant samtidigt med framstyckena. Detta för att jag tycker att det blir så oerhört mycket bättre när den sista maskan på varje varv i ett flerfärgsmönster stickas med samtliga färger eftersom mönstret och maskorna då hålls bättre på plats. Det kanske var en krånglig förklaring men det är stor skillnad i resultatet!

Vanligtvis tar det längre tid för mig att sticka en sån här kofta på smala stickor och med flerfärgsmönster men nu när jag är så nära att klara min egen utmaning med en kofta/tröja i månaden var jag extra motiverad. Och garnet till nästa kofta och den sista för i år är redan inhandlat..

Bland blommor och blad i mars

Jumpern jag stickade i mars heter "Bland blommor och blad" och är ett mönster från Stickat nr 3 från 1949. Jag stickade den i Pickles merino bliss men hade såklart räknat fel (för allting kan ju inte bara bli rätt från början) och upptäckte att garnet inte skulle räcka. Som tur var fanns rätt färgbad kvar vilket var ganska förvånande för sånt brukar ju aldrig hända! Det är första gången jag stickar holkärm på en jumper och det absolut bästa med det är att man bara ökar för ärmarna och inte behöver sticka dem för sig. Att sticka ärmar är det tråkigaste jag vet just nu, vilket kanske förklarar varför det ligger fyra projekt i min korg som alla väntar på just ärmar..

En 40-tals jumper att älska

I veckan började jag på ett nytt projekt, en jumper efter ett mönster i tidningen Stickat nr 3 från 1949. Garnet jag valt är Pickles merino bliss som jag hoppas ska lämpa sig väl till hålmönster på tröjor eftersom det är lite luddigt och fyller lite mer så att jag kanske slipper att ha ett linne under. För att få rätt masktäthet använder jag stickor 2,25 så det tar tid men det är det å andra sidan värt om resultatet nu blir som jag vill.
Mönstret är underbart fint, lätt att komma ihåg och det första som jag stickar med holkärm.. Osäker på hur det kommer att bli med en sån typ av ärm speciellt som jag hoppat över en del av ökningarna. Sedan jag stickade min Rosenruta har jag en bra jumper att utgå från när det gäller mått så därför följer jag inte mönstret riktigt.
Tyvärr är jag tvungen att inse att garnet inte räcker och jag har verkligen ansträngt mig för att blunda för det här faktumet så länge det gått. Men halvvägs in med framstycket snart klart så är jag oundvikligen ett nystan för kort. Typiskt!

Jumpern Rosenruta

Så var min fina rosenruta äntligen klar! Älskar den lila färgen och hur mönstret framträder i olika vinklar. Och så uppskattar jag verkligen enkelheten där mönstret med räta och aviga maskor upprepas och är lätt att komma ihåg.

Det har tagit lite längre tid än vad jag tänkte mig när jag påbörjade den, kanske mest för att jag insåg att jag behövde göra om halsringningen vilket innebar att jag var tvungen att repa upp en del av ryggen och det tog emot så därför har den blivit liggande ett tag. I mönstret är det meningen att det ska sys in en dragkedja längs ena axeln, detta för att få till en tajt halsringning vilket var på modet på 40-talet men inte så uppskattat av mig så därför gjorde jag några små justeringar.

På äldre mönster finns det vissa detaljer som kan vara bra att göra lite annorlunda om man vill ha en mer modern modell, till exempel har jag skippat axelvaddarna och avmaskat axelpartierna något varv tidigare. Jag har därför också struntat i att avmaska dem sluttande vilket är vanligt på mönster från den här tiden. Om man inte vill att resåren ska vara så tajt i midjan är det enkelt att bara öka med några maskor och sedan fortsätta i mönsterstickningen som vanligt och ett tips om man inte vill riskera att få en midjekort tröja är att sticka några extra varv. Alla enkla justeringar som kan göra tröjan mer användarvänlig!

Jag gjorde rosenrutan i originalstorleken (det finns bara en storlek i mönstret, men kan nog relativt enkelt räknas om) och utan extra varv eftersom jag ville ha en tröja som passar till byxor och kjolar med lite högre midja. Jag har hunnit använda den några gånger och än syns inga tecken på att garnet skulle vilja noppa sig. Bara väldigt nöjd!

Ny vintage-stickning på stickorna

Just nu monogam-stickar jag på jumpern rosenruta och är så himla nöjd med hur mönstret kommer fram i rätstickningen. Det enda molnet på min himmel är dock att jag läst om att några andra som stickat med garnet arwetta classic upplevt att det noppat sig. De har visserligen stickat strumpor så jag tänker att garnet kanske har lättare för att noppa sig vid större friktion. Förhoppningsvis kommer min jumper inte att göra det men området under armarna borde ju vara det största riskområdet..
Jag fantiserar redan om att sticka den här jumpern i flera färger så blir jag det allra minsta missnöjd med garnet får jag ju välja något annat, det positiva med arwettan är att det finns så många färger att välja mellan och så är jag väldigt förtjust i merinoull..

Mönstret till rosenrutan kommer ur tidningen Stickat från 1946, samma tidning som Hälsingekoftan, och det finns så många mönster här i som jag bara älskar så jag kommer nog beta av de flesta i framtiden.

Finaste babykoftan

Mönstret till den här underbara koftan har jag hittat på loppis och jag gissar att det är från 40- eller 50-talet. Jag stickade koftan i baby alpaca silk från drops och blev så nöjd över resultatet, speciellt med knapparna i grå pärlemor som verkligen blev pricken över i:et. Det händer mycket på koftan men ändå är den så enkel och nu är jag väldigt sugen att sticka mössan som hör till.

Sticka en likadan? Javisst, mönstret finns här..

Älskade Hälsingekofta

Så var den äntligen färdig min fina Hälsingekofta! Fyra månader tog den och det har varit ett nöje nästan hela vägen. Nog har jag fått repa upp både en och två gånger under mönsterstickningen och det mest tråkiga var att jag köpt ett nystan för lite. När jag sedan flera veckor senare äntligen fick nystanet jag beställt var det ju oturligt nog en annan färgning och nyansen skiljde sig lite. Därför fick jag  sticka om det ena framstycket men så här i efterhand var det helt klart värt det.

Knapparna har jag köpt på Knapp-Carlsson i Göteborg, jag valde länge mellan mer tidsenliga knappar och de här som visserligen också liknar originalet men har en mer modern framtoning.

I beskrivningen är Hälsingekoftan vit och grå men jag valde två gråa nyanser och ett alpaca garn som är så mycket skönare mot huden. Mönstret kommer tyvärr bara i en storlek så jag hade tur att den passade. Det jag tar med mig till nästa kofta, för jag kommer definitivt sticka mer ur samma tidning är att korta ärmarna och göra dem smalare upptill för jag tycker att de blev lite stora.

För ett år sedan var jag ren nybörjare på stickor och hade aldrig trott att jag skulle kunna sticka en sådan här kofta så jag är både stolt och väldigt väldigt nöjd.

Hälsingekoftan 2013

Hälsingekoftan 1946

Som jag har väntat!

Min Hälsingekofta har fått ligga åt sidan ett tag och det är inte för att jag tappat lusten utan för att jag trots att jag fick hjälp i garnaffären köpte ett nystan för lite.. Så typiskt! När jag väl insåg det var ju såklart färgen jag behövde slut och fick beställas så efter flera veckors väntan har jag nu äntligen kunnat fortsätta. Men det börjar närma sig, jag har bara ett framstycke kvar att sticka och sedan är det montering!

Vintagemönster

Holmens marknad i Göteborg ligger på gångavstånd från centralen men det är inte alltid det är mödan värt att ta sig dit. Så det är inte så ofta jag är där, men efter ett tips att de skulle fått in lite "nya" 60-tals möbler gick jag och sambon dit en dag förra veckan. Några möbler som vi ville ha hittade vi inte, men jag fastnade helt i deras handarbetshörna och kunde ha tillbringat hela dagen där om det inte vore för att sambon ville vidare och det var stängningsdags. Det fanns stickor, knappar, spännen och mycket mer men tyvärr var det ganska rörigt och svårt att hitta så det gav jag snart upp och koncentrerade mig istället på mönster för det var där jag gjorde några riktiga fynd. Jag hittade stick- och virkmönster från 40- 50- och 60tal, en riktig vintageskatt som inte kostade många kronor och som nu har ett nytt hem hos mig.

Kofta med Hälsingemönster

Mitt första projekt av alla de fantastiska mönsterna i tidningen Stickat från 1946 blir Hälsningekoftan som jag fastnat lite extra för! Så i helgen var jag äntligen iväg och köpte garn.
Som många andra gånger hamnade jag i affären Broderi och garn på Drottninggatan i Göteborg där jag också fick jätte bra hjälp med att välja garn. För något som jag tycker är oerhört viktigt är att plagget ska kännas skönt mot kroppen och det 2-trådiga svensk-ullgarnet som var det föreslagna garnet i mönstret var helt enkelt inte lika skönt som Drops Alpaca mix! Så Alpaca blev det, fem ljusgrå och tre mörkgrå nystan för att vara på den säkra sidan..








I mönstret ska färgerna vara vitt och grått men på bilden av koftan ser den mer ljusgrå/mörkgrå ut och det var ett färgval jag gillade bättre. Jag har en tendens att oftare spilla på vita kläder än andra hur det nu kan komma sig..
Med garnet inhandlat stickade jag mig igenom helgen och nu är snart bakstycket klart!