Novemberkoftan är stickad efter ett mönster från 1947 ur tidningen Stickat. Jag fastnade för koftan så fort jag såg den och när jag hittade färgkombinationen i Tusindfryds engleuld sa det bara "klick" och "ja ja ja" flera gånger om! Kunde inte vara nöjdare med garnet och har nu hittat ett garn som är näst intill perfekt att sticka vintage-mönster med! Stickade koftan på stickor 3 vilket kändes som ovanligt "grova" stickor med tanke på 40-talets hysteriska masktäthet som jag ibland måste använda stickor 2 för att komma i närheten av..
Gjorde mina vanliga justeringar för sådana här mönster vilket bland annat innebär att jag lägger upp lika många maskor till resåren som det egentligen är tänkt att man ska öka till först när resåren är färdig. Ärmarna stickar jag sällan helt efter mönstret eftersom jag inte gillar modet med löst sittande ärmar och därför gör jag också ärmhålet mindre. Den här gången plockade jag upp till kanterna efteråt istället för att sticka knappkant och knapphålskant samtidigt med framstyckena. Detta för att jag tycker att det blir så oerhört mycket bättre när den sista maskan på varje varv i ett flerfärgsmönster stickas med samtliga färger eftersom mönstret och maskorna då hålls bättre på plats. Det kanske var en krånglig förklaring men det är stor skillnad i resultatet!
Vanligtvis tar det längre tid för mig att sticka en sån här kofta på smala stickor och med flerfärgsmönster men nu när jag är så nära att klara min egen utmaning med en kofta/tröja i månaden var jag extra motiverad. Och garnet till nästa kofta och den sista för i år är redan inhandlat..
